tisdag 15 juni 2010

Gratis är gott- AKK åt folket!

Bara som information om det är någon intresserad funkisförälder alt yrkesverksam som läser här: Det finns ett gratis bildprogram här. Har inte testat det mycket och det är väl inte helt lysande. Men det är GRATIS! (och på finska...)

måndag 14 juni 2010

Tiotusen tyska bögar?

Med tanke på debatten som föregick beslutet, kunde man lätt få för sig att svenska präster skulle springas omkull på kyrktrappen av tusentals homopar (företrädesvis fjolligt obehagliga) ångande av bröllopsiver. Enligt en säker källa BLEV det inte så.

Debatter rörande sk brännande frågor tenderar att bli uppblåsta såsom en ballong. Sen är det väl också så att om man liksom jag inte känner sig hotad av att nån människa älskar en annan så är det svårt att förstå vad det är som blir så stort.

Sen är det en vinstlott för media också, inte minst.

Tänk om det skulle gå att elda fram ett lika entusiastiskt engagemang hos alla och envar när det gäller till exempel inkludering, exkludering och skolans tendens att skylla barns misslyckanden på barnen och inte på pedagogiken. En from förhoppning.

torsdag 13 maj 2010

Hohoooo nån här?

Varför skulle det vara det när det skrivs så erbarmligt dåligt. Jag vinner inte priser som Sveriges Bästa Bloggare 2010. Jag kommer heller inte vinna tävlingen Sveriges Bästa Mamma 2010. Varför? Jo jag har ett stabilt förhållande, en ordnad ekonomi, och framför allt så ger jag inte allt allt allt till andra. Jag skulle inte palla fyra ungar och några stödbarn på det. Till exempel. I mina bästa stunder är jag good enough, annars mest hankar det sig fram. Det är det jag förmår. Det är en sån morsa mina ungar har. Och det tycker jag inte alltid är bra, därför att jag tycker inte att det är nog att "göra det bästa man kan" om inte det bästa är gott nog. Det tycker jag inte. Men får inte ungarna med sig en ständigt uppbackande hand, ett alltid uppmärksamt öra, en piedestal att hasa runt på, betyder det inte att det de får istället är komplett skit och dåligt. Jag kommer förstå om de går igenom perioder med total hopplöshet, jag kommer glatt köpa kängor och säkerhetsnålar, jag kommer ge dem ansvar, jag kommer lära dem hyfs och vanligt folkvett. Men det kommer inte skjutsas till två fotbollsträningar i veckan, Ia får nöja sig med en tills hon kan cykla till dem själv. Ity någon dag i veckan måste väl den här icke kompletta morsan få lite praliner framför datorn.

fredag 23 april 2010

Aaaah arbetsro

Idag möttes jag på jobbet av kollega i tårar. Hon skulle lämna barnen på förskolan och hade glömt att det var ledig dag. Hennes lediga dag enligt schemat. Men vem har tid att ha en ledig dag? Och vem kan låta bli att gråta när kalendern är full och ingen är nöjd. När kollegor är sjukskrivna eller galna. När omorganisationen kommer innebära fler resor och fler barn. När 4 miljoner under budget innebär nerdragningar av fyra tjänster i en organisation som blöder.

Jag gråter inte. Det är bara ett jobb. Men jag tycker att man ska vara glad på jobbet, att man ska kunna känna sig beydelsefull och åtminstone nästan nöjd med sin insats. Ett annat jobb, nån?

torsdag 8 april 2010

Surtrut


Har storstadat mig i den Stora Staden i Väster återigen. Bekände min tristess för snyggt klädd singelvän med sena vanor innefattande t ex konjak. Å som jag klagade. Hur kul är småstan egentligen? Och barn, hur kul är det? Och ingen barnvakt får man och ingen går jag på krogen med och vem är det som sitter bredvid mig i soffan. Egentligen? Buhu buhu. Jobbet äter upp mig. Och jag har tjocka lår och mina bästisar bor i Stora Städer. Är det konstigt att apatin lurar med en luddig unken filt bakom nästa hörn.

Besinning kvinna!

Får inse att såhär är det ju med jämna (alltför jämna kan jag tycka) mellanrum i detta fullkomligt normala liv. Och det har inte spelat nåt roll- liten stad eller stor, utland, inland eller kustland. Med pojkvän, tillfällig förbindelse, make, för mig själv. Med sambo eler kombo och utan. Innan barn, och efter barn. Med smalare lår eller med gråare hår. Tristessen sitter bakom pannbenet och bankar med en mycket liten hammare. Och yttre faktorer har ingen avgörande betydelse för om den uppstår. Somliga är inte så glada och soliga alltid. Jag är en slags växlande molnighet. Så mycket härligare kanske då när solen visar sig. Och just idag när jag vet att en annan vän snarare är mer av ett kompakt lågtryck över Brittiska öarna som hon har svårt att ta sig ur, just idag borde jag vara tacksam att det finns ganska många revor i molnen.

Dumstrut


Apropå att vissa störiga element tycker att alla utomeuropéer ska skickas tillbaka till a) stenåldern eller b) ursprungslandet pga att det är 2-3 gånger troligare att nån av dom ska begå brott jämfört med att nån av mig ska göra det. Nån etnisk svensk alltså. Då undrar jag hur man ska bete sig med det faktum att det är sex (6!) gånger troligare att en låginkomsttagare begår brott jämfört med höginkomsttagare. Vart ska vi skicka dom? Norrlands inland? Bergslagens avfolkningsbygd? Till Svalöv kanske. Dom där låginkomsttagarna alltså. Himla rötet folk det där. Slår vad om att de odlar morötter i vardagsrumsgolvet.

Guldfisk

FYRA fantastiska ämnen till bloggskrivande hade jag. Tills jag satte mig här.Nu ekar det. Tomt.

måndag 22 mars 2010

vabberivabbera

Sonen 39.3. Glass till lunch. Ledsen. Jag vaken halva natten. Maken i Indien. Dottern frisk och pigg. Hopphopphopp. Tråååkigt mamma. Gröten kokar över. Lymfkörtlarna gigantiska. Sjukvårdsrådgivningen säger alltid att man ska vänta tre dar. ALLTID. "Jaså han har varit sjuk i tre månader? Jamen, det är ingen idé att odla förrän om tre dagar vet du lilla vän.". Tiden går förvisso fort, men inte med två barn som har tråkigt. Vad gör vi i morgon? Glass till lunch nån?

Förresten var bästföredatum på grötriset 20090312. Passar bra på nåt sätt.

söndag 21 mars 2010

Dagens ord

Sockerchock. Det lider dottern av för tillfället efter ett kalas vi just kom hem från. Nån forskning jag såg refereras till för ett tag sen visade att barn inte blir hyperaktiva av socker. Må så vara, men nog kraschar dom rätt brutalt efteråt. Kan i och för sig bero på den intensiva situationen som uppstår på ett kalas och inte på kalaspåsen i sig. I vilket fall ligger hon utslagen och sur här bredvid, full av sega godisar.

Men. Det var roligt så länge det varade. Och: man går alltid hem när det är som roligast.

Lillebror är f.ö inte sitt mest soliga jag heller.

Jag däremot är moderlig och öm och agerar lugnt och pedagogiskt. Ehum...

Det hade man aldrig kunnat tro

Att jag och Linda Skugge skulle komma överens. Hon och jag brukar inte göra det nämligen. Jag har alltid haft svårt för att se hennes värderingar genom hennes jargong. Men här stter hon fingret på nåt jag också tänkt på. Det märkliga i att motsatsen till att tycka att pengar är det enda viktiga verkar vara att mena att pengar inte är viktigt alls. För det är endast vi som har som kan driva den tesen. En person som inte äger ett korvöre, inte kan försörja sig och inte ser en framtid för sina barn skulle nog hävda motsatsen. Visst är det viktigast att få vara frisk. Men är du fattig, är du också sjukare än den som har pengar. Och visst är det viktigt att förverkliga sig sälv. Men också enklare när du har en trygg bas att stå på först. Jag kommer att lära mina barn att de inte blir lyckliga av pengar, men att de samtidigt kommer få det svårt om de inte är ekonomiskt självförsörjande. För jag kommer inte betala deras konstprojekt. Sorry.

tisdag 9 mars 2010

Tänka utanför lådan

I Bolibompa har programledaren klätt ut sig till riddare. Hon funderar på vad hon ska heta. DrakdräparSara? Sara Erövraren? Det slutar förstås med att barnen får skicka in förslag till namn. Ia eld och lågor, hon vet det perfekta namnet till en modig riddare. Vi klickar oss in på hemsidan, den Ömma Modern redo att skriva in det fantasifyllda påhittet. Nå?

- Linda Karlsson!

- Linda Karlsson?! Hur tänkte du då? Varför just Linda Karlsson?

- Det var så svårt att välja mellan Linda och Karlsson.

Naturligtvis. Och på sitt sätt mer innovativt än DrakdräparSara.

tisdag 2 mars 2010

Björklund= populism

Skolminister Björklund vill ha mer matte och mindre lek. Sveriges skola ska stramas upp och lära ut mer nytta och mindre trams. Detta stavas P-O-P-U-L-I-S-M. För vem skriver inte under på det? KLart ungarna ska förkovras i skolan. Vad gör de annars där? Här ska Sveriges framtid fostras med inlärning och disciplin.

Jag JAG skriver inte under på det. Vi ska tillbaka till den gamla hederliga skolan som den var på pappas tid. Och hur var det då på pappas tid? Ungar LEKTE. Ity leken är det absolut bästa inläningssättet för små barn. Och kanske även för oss andra? Lek ökar kreativiteten och ökad kreaivitet ger: just det, en fungerande och flexibel inlärningsförmåga. Vist behöver vi ämneskunskap men för att kunna använda den kunskapen krävs ett öppet sinne. Jag jobbar med barn som har svårt att lära sig saker, och barn som inte kan leka. Gissa vilka som har det absolut svårast?

Nu är Mona rökt

När RUT åker ut sumpar Mona säkra väljare: de personer, huvudsakligen kvinnor, som traditionellt sett röstar på sossarna som nu kommer återgå till arbetslöshet. Vad ska man tro på tro på tro på? Det blir väl borgerligt i år igen, med en bitter eftersmak av militärisk skolpolitik, bantad assistans till funktionshindrade och minskad statsbidrag till habiliteringen.

tisdag 23 februari 2010

Att sticka ut näsan

Det vågar jag inte. Eller får. Sekretess osv. Men när det slås upp stort i lokalpress och TV vill jag komma med en liten liten protest. Vi jobbar visst med Karlstadmodellen på habiliteringen. Varför skulle vi inte göra det? Det är en jättebra modell. Sen kan vi inte göra det så intensivt som familjerna önskar och jag förstår deras frustration. Och det skulle vara härligt att kunna ägna så mycket tid åt några familjer. Men tyvärr, då måste vi ha dubbelt så många tjänster på habiliteringen. Vi är TRE logopeder för ALLA barn med funktionshinder i VÄRMLAND. TRE. T-R-E. Och det finns andra metoder inom habiliteringsvärlden än Karlstadmodellen: kommunicerande samspel, Hanen, BTI, Son Rise osv osv. Vad ska vi vara experter på? Vilka barn väljer vi att lägga mest tid på? Vad är det som ska styra? Svårighetsgraden på problemen hos barnen eller utvecklingsmöjligheterna? Familjernas förmåga? Den som skriker högst? De som är mest socialt belastade? De familjer där föräldrarna har egna problem?

En arbetsgrupp för några år sen på prioriteringscentrum i Linköping skulle arbeta med ett projekt kallat "vårdens svåra val". Något år sedan kom projektrapporten: "vårdens alltför svåra val"

lördag 20 februari 2010

Ack, ljuva treåring

Du river ut och river ner. Du bryter av och bryter ihop. Du spottar, fräser, säger BAJK-KÅÅJJV. Du trampade precis omkring på en påse med chokladmuffins. Du slåss och skyller ifrån dig. Du hånflinar och lyssnar inte på tillsägelser, eller jo det gör du. Du ÄLSKAR tillsägelser.

Du hjälper till och klappar om. Du sjunger, dansar, målar. Du säger ÄLKAJ GEJJ, och vill pussas, kramas. Du har lärt dig skämta och känna igen ditt namn. Du sover utan blöja och går upp själv på toa på natten. Du säger MYKIGA MAMMA.

Det är tur att det finns två sidor av allt...

Jaggillarsnöjaggillrsnöjaggillarsnö

Japp. Det gör jag. Gillar snö. Snö snö. Hittills har uppfarten skottats (med handkraft, snöslunga är för veklingar)två gånger. Är bara lite lite orolig för inköpsturen som måste ske. Det finns inte minsta frukt förutom fyra vindruvor, ingen mjölk eller fil, ingen potatis osv osv. Hos oss är barnens kompis som skulle åkt hem för en timme sen, men hennes mamma sitter fast i en snödriva. Våren känns ytterst avlägsen. Jo, jag gilar snö. Fast ffa för att den går att åka pulka och skidor på. Och det kanske inte är det jag längtar efter just idag. Iofs fungerar det nog bättre än att ta bilen, ty någon plogbil synes icke till.

onsdag 17 februari 2010

En förlora-förlorasituation

Jag har varit hemma i två timmar och det har ringt tre telefonförsäljare. Jag kan inte tänka mig en mer värdelös upplevelse för både mig och den i andra änden. Jag försöker att inte vara sur, de försöker tjäna pengar genom att enträget sälja en massa onödigt skit.
- Jag är inte intresserad, tack för att du....
- Men hur gamla är dina barn?
- Jag är inte intresserad!
- Jag kan erbjuda en otroligt pedagogisk seriebok som..
- JAG ÄR INTE INTRESSERAD!!!!!!

Japp. Det slutar ofelbart med att jag blir förbannad och hon i andra änden blir utskälld OCH får ingen provision.

Nix? Ja, men då är det ju så att jag nån gång prenumererat på nån tidning i Bonnierkoncernen vilket gör att försäljare från tusentals olika tidningar har rätt att ringa och störa störa störa. Jag gillar ffa ordväxlingen

- ...ja hallå..! (mitt i läggning av barn)
- Ja hej, jag ringer från tidningen XX och har ett fant...
- UUUuuuäääÄÄÄÄ (barnen skriker öronbedövande)
- Jag är mitt uppe i läggning och har ingen lust...
- Men det tar bara en minut och det här...
- JAG HAR INTE EN MINUT!!!

Så otroligt enerverande

Fa´n tro´t

måndag 15 februari 2010

Mycket roligt

Kolla in dom här små gynnarna.

Jag hade ett blogginlägg

i huvudet när jag tog bussen hem, men nu är det sorgerligen försvunnet. Det hade nånting grått i titeln men nu kan jag alls icke minnas ens vagt vad det skulle handla om. Sånt är just nu livet, en mängd lösa tåtar som fladdrar förbi men jag är för januarilångsam för att hinna ta fatt dem (ni märker: jag är inte ens framme i februari).

Grått, grått, blått, fått, smått, klått, hot, mått, slott, plott, knott, hottentott

Jag är i alla fall stillsamt glad över följande:

- det är frostigt och vackert ute
- min kollega har gått ner fyra kg, grattis!
- ingen är sjuk eller nyligen död (som jag känner reds anm)

tisdag 9 februari 2010

Har du lågt blodtryck? Då kanske hemmaförälder.se kan vara nånting för dig

Japp, ett inlägg till. Jag tror på att gå ut hårt. Och för att riktigt elda upp mig besökte jag min favvo-hemsida "Hemmaföräldrar" Där samlas ett gäng föräldrar som tycker att vårdnadsbidraget är bibeln och Elise Claeson Gud, och vars motto är att jämställdhet kan uppnås utan att använda barnen som murbräcka. Hemundervisning är tydligen också nånting som ine bör ifrågasättas, för det är klart att ALLA föräldrar ALLTID vet bäst när det gäller ALLTING som rör barnet. Fler härliga rubriker:

Enormt många dagisbarn tappas bort varje år Enormt många? Verkligen.

Boll eller barbie - biologin avgör Skilnad mellan människor eller skillnad mellan kön?

Läs också:

Dagis drabbat av resistenta pneumokocker

Två dagisbarn döda i pneumokockinfektion

Max 2 år blev döv av dagisbakterien

Jasmine dog nästan av dagisbakterien - idag är hon döv och saknar balanssinne

Alex 1 år dog av pneumokockinfektion
Jag säger bara: dåliga naglar kan vara dold DÖDLIG sjukdom

5-10 dagisbarn tappas bort varje månad i Uppsala län

Många förskolebarn försvinner Många? Verkligen?

Dagispersonal åtalad Förälder åtald, hu så hemskt, bäst att förbjuda föräldrar

Yrkesarbetande mammor får mindre friska barn Jag undrar lite över hur urvalet i den studien ser ut. Yrkesarbetande kvinnr är inte en särdeles homogen grupp.


eller varför inte:

När ingenting är heligt
Vi väljer så olika. I bekantskapskretsen såg jag vännen som valde att göra precis så som samhället kräver. Barnen på dagis från ett år och heltidsarbete. Vi har sprungit på varandra under årens lopp och sakta men säkert har jag sett hennes glada uppenbarelse med det smittande skrattet förvandlas till en allt mer tyst och sammanbiten kvinna med allt djupare fåror i ansiktet. Från att ha sprudlat av livsenergi så förmedlade hon istället bara sorg och stress.




Vad säger ni om det här? Jag ser en mängd problem, men mitt största problem är att alla resonemang andas fanatism. Att alla som tycker någonting annat utmålas som egocentriska missfoster. Jag skulle må bättre om det stod nånting om problem som kan uppstå i familjer där barnen är hemma. Alla föräldrar är faktiskt inte bra för sina barn.

Och herregud, jag skiter väl fullständigt i om folk är hemma med sina barn. Det som är bra för min familj är kanske otänkbart för nån annan. Men jag förstår inte behovet av att smutskasta den kommunala barnomsorgen. Som förresten inte lär bli mer personaltät av ett allmänt införande av vårdnadsbidrag.

Äntligen!

Lökarna ska vara små i år. Gött. Jädrans vad jag ska flasha min a-kupa i sommar. Eller, nä, det är inte det man gör med en a-kupa. Dessutom visade det sig att små i det här fallet inte betydde SÅ små. Och allvarligt talat: SKA vara små? Så nu ska alla kupor längre fram i alfabetet operera ner sig? Tröttsamt var ordet sa Bill.

Måste sno ett diskussionsinlägg från signaturen "Tyckerska" ang detta:

Det sägs att näsorna 2010 ska vara stora och markanta medan det är mest trendriktigt med små öron. Läpparna ska ha en dragning uppåt för att kompensera krisspåren
.

Det tyckte jag var humoristiskt. Bra att få skratta åt eländet

Inte många knop

Maken i Mumbai återigen. Jag befinner mig halvvägs ner i nån slags apati vilket innebär att jag sitter i soffan och glor på nåt meningslöst, för att sedan lägga mig alldeles för sent. Min exekutiva förmåga är synnerligen bristfällig även i vanliga fall men nu har den nått botten.

Maken har tydligen varit på indisk bröllopsfest idag. Nån granne till fabrikschefen. Tydligen livat värre. Det kändes långt bort från mig där jag lojt stekte våfflor ("det där är ingen maaaat mammaaaa")och skällde på ungarna.

Men.

Det ljusnar!

söndag 7 februari 2010

Senapskål

Vem åt senapskål när jag var barn? Vem skulle ha mage att bjuda på det liksom. Och vem skulle äta. Jag undrar över en del meningslösa saker. T ex på vem som kom på att kalla senapskål ruccola.

Och nej, jag är inte död. Jag är tillbaka. Blev lite otryggt där, med flertalet läsare varje dag.