Det gick bra

Så går månaderna och även om det känns att det bor någon i magen finns det ingen möjlighet att ändå förstå att det är så. Jag kunde känna en fot men inte förstå att den var där. Och nu, sex veckor efteråt, så har han alltid varit här. Så självklart att just han skulle just hit till oss. Och vi får ytterligare en gång bevis på att med en bebis stannar tiden en liten stund. Dessutom får man aldrig så många positiva kontakter med människor som när man tar med sig en liten bebis. Eller för den delen en hundvalp. Så nu all tid i världen för att blogga. Kanske.