Saknad

Ia är född den 9 december 2004. Tio dagar innan dog hennes 6åriga kusin, två veckor efter dog hennes farmor. Det betyder en hel massa saker, det innebär att väldigt många människor inte är desamma nu som de var innan. Att perspektiv byts, men också att ångesten träder in. Det betyder också att mina barn lever med saknaden efter en kusin och en farmor som de aldrig fått träffa, men som de ändå lär känna på ett vis. Idag sa Age, när vi var på väg från tandläkaren:

- Jag saknar min farmor. Jag saknar hon.

- Ja, vet du, det gör jag också

- Hon är högt högt uppe i himlen

- Ja, så kan man säga

- Men vi kan inte flyga dit

Nej älskade älskade barn, dit kan vi inte gå.

Jag är gammal...

...ty jag har en bror som fyller 40 år idag. Helt ofattbart gammalt tyckte jag för bara något år sen. Nu när jag själv är 30 + känns det som om 40 är det nya 30. En så kallad livslögn möjligen. Kul i alla fall att träffa både honom och syrran hela helgen. Och barnen är som galna av lycka. Morbror och moster smäller dyng-högt (som vi säger i Karlskoga).

Grattis brorsan!