Det här gör jag idag:

Vad är kommunikation? De grundläggande delarna för kommunikation handlar inte om talat språk. Det finns de som pratar en hel massa utan att för den skull kunna kommunicera. Grunden i kommunikation är att förstå att om jag har något att säga, måste det meddelandet skickas över (i form av tal, tecken, bild, kroppsspråk, ljud...)till en annan person, som tar emot det och reagerar på det. Förstår man inte sig på det här, har man heller ingen spontan, riktad kommunikation. Många av mina jobb-barn är väldigt duktiga på att svara på frågan "vad vill du ha" antingen genom att säga det, eller genom att svara ja/nej på olika alternativ. Men om ingen frågar, kan barnet inte heller göra sig hört. PECS handlar om att ge människor tillgång till sina önskningar.

PECS (Picture Exchange Communication System)

Mål: Spontan kommunikation
Kunna rikta kommunikation
Begära, kommentera
Diagnos: Autism och andra kommunikationsstörningar

Börja med: Kartläggning av barnets intresse och motivation. Gör en tio-i-topplista. Det är lätt att komma igång med godis eller mat, men försök också hitta andra aktiviteter eller leksaker.
Man utgår från saker och aktiviteter som barnet tycker om för att väcka önskan att be om något. (OBS: inte saker som vi vuxna tycker att barnet ska be om!!)Barnet lär sig att rikta sig till en annan person genom att överlämna en bild på den önskade saken/aktiviteten. När den andra personen får bilden, överlämnar han/hon det barnet vill ha. Utbyte av bild mot sak/aktivitet är ett konkret sätt att visa vad kommunikation är. Man behöver vaar två personer för att introducera PECS- en kommunikationspartner som samspelar med barbnet, och ett hjälpjag som (utan att prata!) fysiskt promptar barnet att lämna över bilden. Fördelen med PECS jämfört med många andra sätt att träna tal/språk är också att man utgår från barnets intresse och motivation. Belöningen när barnet gör rätt är inte godtycklig, utan är något som barnet verkligen vill ha. PECS består av ett antal steg (faser), och man börjar alltid med steg 1.


FAS 1:
Barnet ska kunna ta en bild och lämna över till någon annan för att få något tillbaka. Detta ska kunna ske med olika personer och på olika platser.

FAS 2
Fortsatt generalisering. Ökat avstånd mellan barnet-bilden, barnet-kommunikationspartnern eller barnet-önskad sak.

FAS 3
Bilddiskriminering. Inte förrän i FAS 3 behöver barnet kunna skilja mellan bilder/tolka bilder. Här kontrollerar man att barnet kan det genom att det får välja mellan en önskad sak och en oönskad.

FAS 4
Meningsstruktur

FAS 5
Berätta och kommentera

Verkar enkelt, eller hur? Men det är ganska svårt faktiskt.

Kanske kommer jag igång nu?

Karinko: Världens mest lågproduktiva bloggare. Förresten är mannen sen länge hemma från utriket och jag hade glömt bort den här idén. Men sen har jag drabbats av andra bloggar och känner ibland ett brinnande behov av att lägga mig i. Så ett till inlägg blir det.

Läste på alltombarn.se om "Lyssna på barnet - då lär det sig mer". Studien handlar om att barn som får lära sig att förklara sitt tänkande också utvecklar sin kognitiva förmåga. Ännu en studie som visar det uppenbara alltså. Det spännande med artikeln är som vanligt inte själva artikeln utan slutsatser (ofta långtgående och lite långsökta) som dras av artikeln. Bloggaren hemmaförälder har ett låååångt inlägg där hon med utgångspunkt från artikeln drar slutsatser om väldigt mycket som inte har med kommunikationsmönster att göra. Hemmaförälder avslutar med att skriva nåt om att "detta visar hur viktig tiden med våra barn är". Fast så är det inte. Studien (i alla fall som den refereras i artikeln) har ingenting med det att göra. Om man till exempel är hemmaförälder och ständigt skriker åt sina barn så ger det sannolikt inget positivt utfall även om man gör detta hela dygnet. Äpplen och päron är visserligen ganska lika men rätt olika ändå.

Blir arg på just nu: personer som säger om barn i träningsskolan: "dom behöver väl inga utbildade pedagoger". Är vi i Ryssland? Finns det obildbara människor? I think not. Tyvärr är detta vanligare än man vill tro.