måndag 12 januari 2009
Jag lär mig nåt nytt
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article4152274.ab Nähäää? Det hade vi aldrig kunnat tro. Att TV kan vara bra för barn? Om de tycker om det som visas och man finns med som vuxen? Och nyheterna går inte hem sa ni? Rafflande.
Hej då och hej
Igår avtackning i skidspår och bastu. 2,5 km med urusel grundkondition och tio år sen sist. Hasade omkring bland Vasaloppsåkarna och hostade. Idag nytt jobb med ingrediens pendling. Sådär kul. Ångestbubbla av alla namn på nya arbetskamrater, namn på nya barnen, siffror på bussen, inloggningssiffror, nytt journalsystem, nytt flexsystem. En lätt kallsvettig känsla av "vadiherransnamnharjaggjort??" Men slutade av en anledning så god som någon och det här kan nog bli bra.
lördag 10 januari 2009
Lister och Laster
Vi har en handfull halvrenoverade rum där det som fattas huvudsakligen är lister. Listmålning ingår i mitt ansvarsområde nämligen och lister väcker ingen passion hos mig överhuvudtaget. Sällan vaknar jag med ett ryck om morgonen och flyter med lätta fötter ner i källaren för att ta fram burken med antikvit. Det är egentligen inte jobbigt heller och går fort (inte som att måla lackat furutak vitt t ex). Lister är tråkigt. Lister är del 2 i Karlskoga Kuriren. Lister är journalskrivning, stabsmöten och E18 Karlskoga-Örebro. Jag har svårt att se det färdiga resultatet framför mig och hemfaller därför hellre åt andra saker som http://www.betapet.se/ eller varför inte Säsong 1 och 2 av Greys anatomy. Jag är varken stolt eller nöjd men lo and behold: fyra skitlånga golvlister ligger och torkar i källaren. Alltid något. Jag kommer nu återfalla i Betapetmissbruk.
fredag 9 januari 2009
Irritationsmoment
Jag är numera 31 år och har definitivt en 31årskris.
Jag irriterar mig fortfarande på en massa saker, och då irritation är spänningshöjande (inte på nåt actionmässigt sätt alltså) och på sikt kan leda till ilska (= ännu mer spänningspåslag) kanske det är en bra idé att ventilera.
Ventilera t ex detta faktum som jag insåg vidden av nån gång 2005: den dagen man blir förälder, kommer saker och ting skenbart endast kunna ses i svart eller vitt. Inga gråskalor är längre tillåtna i den allmänna debatten. Antingen kejsarsnitt eller hemmaförlossning, femminutersmetod eller samsovning, skamvrå eller curlingförälder, rygg eller mage, rutiner eller flexibilitet, mamma eller pappa, förskola 60 timmar i veckan eller hemmaförälder... Antingen är jag en ständigt barncentrerad stormamma utan egna andningshål eller så tycker jag att "huvudsaken är att mamma har det bra" http://www.youtube.com/watch?v=Lm7otjQDRM8 (jag antar att jag kan få in klippet på nåt sätt men dit har jag inte kommit än)
Antingen hävda att även en halv deciliter rödvin så allvarligt påverkar en så att den lilla bebisen kommer att drabbas av anknytningsproblem, eller supa till varenda helg eftersom "alkoholen ändå inte går över till bröstmjölken"
De flesta jag känner gör nånstans mittemellan och är rätt nöjda med det. De flesta jag känner lyfter bort ett argt barn som slåss från situationen till en lugnare plats men lämnar det inte ensamt med en stängd dörr. De flesta har inte en knivskarp uppdelning på minuten av föräldraledigheten men papporna tar heller inte ut sina dagar endast om mamma samtidigt har semester. Jag inbillar mig också att det stora flertalet av den heterogena massa som kallas föräldrar begriper att mycket av barnuppfostran "beror på". Beror på vem föräldern är, vem barnet är, hur situationen ser ut, vilka förutsättningar som finns ekonomiskt, vilken möjlighet till avlastning. Och så vidare.
Jag irriterar mig fortfarande på en massa saker, och då irritation är spänningshöjande (inte på nåt actionmässigt sätt alltså) och på sikt kan leda till ilska (= ännu mer spänningspåslag) kanske det är en bra idé att ventilera.
Ventilera t ex detta faktum som jag insåg vidden av nån gång 2005: den dagen man blir förälder, kommer saker och ting skenbart endast kunna ses i svart eller vitt. Inga gråskalor är längre tillåtna i den allmänna debatten. Antingen kejsarsnitt eller hemmaförlossning, femminutersmetod eller samsovning, skamvrå eller curlingförälder, rygg eller mage, rutiner eller flexibilitet, mamma eller pappa, förskola 60 timmar i veckan eller hemmaförälder... Antingen är jag en ständigt barncentrerad stormamma utan egna andningshål eller så tycker jag att "huvudsaken är att mamma har det bra" http://www.youtube.com/watch?v=Lm7otjQDRM8 (jag antar att jag kan få in klippet på nåt sätt men dit har jag inte kommit än)
Antingen hävda att även en halv deciliter rödvin så allvarligt påverkar en så att den lilla bebisen kommer att drabbas av anknytningsproblem, eller supa till varenda helg eftersom "alkoholen ändå inte går över till bröstmjölken"
De flesta jag känner gör nånstans mittemellan och är rätt nöjda med det. De flesta jag känner lyfter bort ett argt barn som slåss från situationen till en lugnare plats men lämnar det inte ensamt med en stängd dörr. De flesta har inte en knivskarp uppdelning på minuten av föräldraledigheten men papporna tar heller inte ut sina dagar endast om mamma samtidigt har semester. Jag inbillar mig också att det stora flertalet av den heterogena massa som kallas föräldrar begriper att mycket av barnuppfostran "beror på". Beror på vem föräldern är, vem barnet är, hur situationen ser ut, vilka förutsättningar som finns ekonomiskt, vilken möjlighet till avlastning. Och så vidare.
Ahaaa, jag hade visst en blogg
Shit, Gekko http://gekko-attsyengecko.blogspot.com/ tyckte att jag skulle börja blogga, och jag hade tusen undanflykter. Och nu inser jag att jag redan har en blogg. Hur senilt som helst.
lördag 16 februari 2008
Stöd sällsynta dagen
Jädrar vad jag inte kan det här med koder och layout och alltvaddetär. Men stava kan jag. Så jag börjar så. Skulle haft en snygg webbanner här om sällsynta dagen. För att stödja alla extra sällsynta människor som finns runt omkring oss. Några av dem träffar jag. Tack för det!
Kanske kommer jag igång nu?
Karinko: Världens mest lågproduktiva bloggare. Förresten är mannen sen länge hemma från utriket och jag hade glömt bort den här idén. Men sen har jag drabbats av andra bloggar och känner ibland ett brinnande behov av att lägga mig i. Så ett till inlägg blir det.
Läste på alltombarn.se om "Lyssna på barnet - då lär det sig mer". Studien handlar om att barn som får lära sig att förklara sitt tänkande också utvecklar sin kognitiva förmåga. Ännu en studie som visar det uppenbara alltså. Det spännande med artikeln är som vanligt inte själva artikeln utan slutsatser (ofta långtgående och lite långsökta) som dras av artikeln. Bloggaren hemmaförälder har ett låååångt inlägg där hon med utgångspunkt från artikeln drar slutsatser om väldigt mycket som inte har med kommunikationsmönster att göra. Hemmaförälder avslutar med att skriva nåt om att "detta visar hur viktig tiden med våra barn är". Fast så är det inte. Studien (i alla fall som den refereras i artikeln) har ingenting med det att göra. Om man till exempel är hemmaförälder och ständigt skriker åt sina barn så ger det sannolikt inget positivt utfall även om man gör detta hela dygnet. Äpplen och päron är visserligen ganska lika men rätt olika ändå.
Blir arg på just nu: personer som säger om barn i träningsskolan: "dom behöver väl inga utbildade pedagoger". Är vi i Ryssland? Finns det obildbara människor? I think not. Tyvärr är detta vanligare än man vill tro.
Läste på alltombarn.se om "Lyssna på barnet - då lär det sig mer". Studien handlar om att barn som får lära sig att förklara sitt tänkande också utvecklar sin kognitiva förmåga. Ännu en studie som visar det uppenbara alltså. Det spännande med artikeln är som vanligt inte själva artikeln utan slutsatser (ofta långtgående och lite långsökta) som dras av artikeln. Bloggaren hemmaförälder har ett låååångt inlägg där hon med utgångspunkt från artikeln drar slutsatser om väldigt mycket som inte har med kommunikationsmönster att göra. Hemmaförälder avslutar med att skriva nåt om att "detta visar hur viktig tiden med våra barn är". Fast så är det inte. Studien (i alla fall som den refereras i artikeln) har ingenting med det att göra. Om man till exempel är hemmaförälder och ständigt skriker åt sina barn så ger det sannolikt inget positivt utfall även om man gör detta hela dygnet. Äpplen och päron är visserligen ganska lika men rätt olika ändå.
Blir arg på just nu: personer som säger om barn i träningsskolan: "dom behöver väl inga utbildade pedagoger". Är vi i Ryssland? Finns det obildbara människor? I think not. Tyvärr är detta vanligare än man vill tro.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)