torsdag 26 mars 2009

Irriterar mig igen

Intervju i DN av Hanna Hellquist. Med Linda Skugge. På frågan om hon verkligen aldrig är ensam.


När du går mellan mötena...- Då pratar jag i telefon. Jag är aldrig ensam, och jag blir lite provocerad av folk som säger att de behöver en vecka ledigt, jag har aldrig tagit en vecka ledigt i hela mitt liv. Och det är därför jag har så svårt att förstå utbrändhet. Jag tror de hittar på! Jag blir galen! Tänk dig själv, hur jag har kunnat jobba och ha tre barn samtidigt … de hittar ju på, det är bara bullshit.


För det första: hur blir man lite provocerad? Rycker det lite i överläppen bara och sen går man vidare? Det är skönt att få svart på vitt varför jag har så svårt för Linda Skugge. Här ser vi det rakt upp och ner: hon framstår som självgod! Hon utgår från sig själv när hon ser på andra människor, och hon bedömer andra utifrån sina egna kriterier. Hur blir det om någon i hennes närhet drabbas av psykisk ohälsa och hon inte tycker att det den människan känner är en relevant känsla? Det känns som om Linda Skugge skulle ha väldigt lätt för (snor av Hosanna) att säga: Ryck upp dig! Ät mer bananer!

Inga kommentarer: