Vad sägs om dessa fem dagar: bröllopskalas på västkustsk brygga, poolparty med De Ingifta, snabbvisit hos gamla goda vänner från förr i Smålands Jerusalem och sen som la grande finale: Astrid Lindgrens värld. Tiotusen, inte tyska bögar, utan varma barnfamiljer som sprang runt bland de überpittoreska småhusen och försökte hinna med Allt. Sonen upprepade under hela dagen "Var är Pippi?" utom när vi var hos Pippi. Fantastiskt ställe, visst, men jag önskade ändå att jag för en dag kunde ha varit kungafamiljen och krävt enskild visning.
Nu upplever jag inte den smärtsamt vackra sommarkvällen utomhus i sommarhagen utan inne vid datorn. Och det känns gött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar