Utlovade ju ett dylikt:
1. Jag kan andas genom näsan! Det finns små mirakel i Livet.
2. Jag åt lunch på underbara Ejes Konditori i Kristinehamn. Där jobbar tre barska tanter och där finns Sveriges godaste semlor. Så goda att jag efter räkmackan samlade ihop småpengarna som rasslade i fickan och gick till kassan för att handla efterrätt. Stor sorg: det fattades två kronor. Äh, det bjuder vi på! Sa den barska damen (så mycket mer oväntat det blir när människan är barsk!). Två kronor är inte så mycket, och gör inte nån skillnad i Livet, men ändå så gjorde det det. För att hon var snäll! Mot mig!
3. Jag ska få bjuda en god vän med barn på falukorv ikväll i mitt ostädade hus. Så skönt med människor som man vågar bjuda hem oavsett meny och sanitär status på bostaden!
1 kommentar:
Och middagen var ju så god! Och sällskapet så trevligt! Tack tack tack! De sanitära förhållande var förresten utmärkta!
Gullklumpen undrade efter att vi ätit frukost i morse: "Mamma, ska vi träffa ...(dig och dina barn)... nu?" Inte helt poppis när svaret var nej!
Kram!
Skicka en kommentar